den bästa recensionen <3

"Björk!
Jag har läst din bok nu.
Du skriver väldigt, väldigt bra!
Många med mig kommer beröras, inspireras och tröstas, det lovar jag.
Hoppas du kan känna det.
Lycka till med allt.
Sluta aldrig att skriva.
Och GRATTIS på födelsedagen!
Kramar
Lars Winnerbäck

PS: skulle bli glad om du ville skriva nån rad i mitt exemplar, men jag behåller det ett tag till för att läsa igen. Skickar senare."


Citat Lars Winnerbäck.
Skrivet med hans bläckvackra handstil, på första sidan i min diktsamling.
Jag fick den igår, innanför blomprassligt papper, tillsammans med en grön, rosadekorerad prinsesstårta.

Bästa presenten i hela min värld och hela mitt liv. världens ärligaste TACK.
Och jag fyller inte år förrän 14 maj.
Och nog för att han inte menar det, för att han fick en förfrågan om att skriva nån rad i min bok av dom snälla Födelsedagsfirarna, för att han skrev några rader och skickade tillbaka. Nog för att det hela gick till just så okänsligt och rutintråkigt, men jag struntar i det.

I mitt hjärta älskar han mej. & jag honom. Och det kan ni inte förstöra för nu står det skrivet i bläck.
(På mitt språk betyder det där att han älskar mej, jajaja... typ ungefär iallafall.. hehe).

& ikväll är det poetträff. Jag är inte där. Max är där, han ska läsa min favoritdikt säjer han. Jag önskar att jag vore där, 2 december var den bästa kvällen i mitt liv. Men jag vågar inte.
Jag är så feg & springer mot social undergång.
Jaja, jag ska säja Grattis till Malin som är en av alla de som fyller 13 den här våren, istället.

Ha en trevlig lördag. Jag lever lyckligt på Lars-orden och det faktum att det snart är Påsklov.


dagarna går

hej kompisar.
jag gör sociala framsteg & håller mitt humör någorlunda.

fredag: vakna.
tralla tuperad till skolan.
och väl där: "du ser ut som du stoppat huvudet i en dammsugare".
jag spelade ledsen och frågade elias ifall jag verkligen såg ut som att jag hade stoppat huvudet i en dammsugare och han svarade att "nä, du ser bara ut som att du har blivit fångad av en stormvind!". jag älskar honom.
sen busa med olivia. få utlopp för vår längtan att göra nåt Förbjudet. det var trevligt. sen köpte vi en prinsesstårta & åkte hiss.
image261
och såg på Hajen 3. den var späckad med fula effekter. jag har en pinsam förkärlek för dåliga uppföljare och skräckfilmer så idag har mamma hyrt Scream 3 till mej också. och Terror på Elm Street. tralalala.
så: vi såg på Hajenfilmen, skrattade åt hur otroligt galet ful den var och sen var det Klassfest.
jag hade inte tänkt gå, men olivias mamma är klassförälder vilket innebär att olivia var tvungen att gå och som den sjysta kompis jag är följde jag med. vilket visade sej vara ohyggligt onödigt.
det var dödstrist, sådär som mellanstadieklassfester är när man... näe.
dåliga filmer, tråkiga lekar, töntiga gruppindelningar. och hej, noll sammanhållning.
jag och olivia satt och tryckte i oss ahlgrens bilar, trots illamående, men nåt måste man ju göra när man inte är en i gänget. resten av klassen kollade på hockeymatch&åt pizza/kollade på tecknat snusk på sina datorer/satt och var kära instängda i nåt klassrum. hockey är inte min grej. tecknat snusk är inte min grej.
så vi smet ut & gungade, och in igen. och jag blev indragen på en toalett och av två fnissande figurer utfrågad. jag svarade och gick och kände mej allmänt sur. jag gillar liksom klassfester, egentligen. eller gjorde. att sitta uppe hela natten och ha vattenkrig klockan fyra och vara allmänt fånig, jag har inte växt ifrån det.
men resten av klassen har växt ifrån mej. sånt händer.

okok. lördag. det är fint med lördagar.
& jag sov länge & lyssnade på älsklingsmusik och sjöng med jättefalskt och glatt.
image262
och dagen blåste fram. lotta ville gå på promenad så vi gick på promenad. fastnade vid järnvägen och sommarminnen. det var kallare nu och jag blev saknadstjock i halsen. sen gick vi hem åt varsitt håll.

och M kom. jag känner mej så glad för jag träffar människor hela tiden som ni ser! sociala framsteg, ja, och vi lekte lite. älskade lars winnerbäck och sen gick vi ut för att gunga. jag älskar att gunga!
sen gick vi till kalles hus. och josephines. och nästan annbritts. (vi älskar våra lärare på lördagar också).
men vi var rätt dissade, för ingen öppnade.
och sen välte vi omkull i gräset och himlen var svart och stor och stjärnorna föll och jag önskade och sen försvann vi hem och kände oss fina och bra, en älskvärd känsla. 
och edgar somnade och hela huset somnade och vi smög upp. och ut. igen. och klockan var tre. och vi såg på stjärnorna. och det var fint. och sen började M tydligen frysa häcken av sig, synd. typiskt att allt fint alltid ska gå i kras. vi gick in i alla fall och hon värmde sin rumpa. och vi pratade lite lagom odjupt innan vi somnade vid halv fem.

jaja. söndag då. vakna klockan åtta! M:s ide. vi skulle till kyrkan, yeah.
så vi köpte apelsinjuice och stekte ägg och kröp ner i klänningar innan vi lämnade huset.
jag; fullkomligt livrädd.
för er som missat det, min skola är en kristen friskola som har en del med livets ord att göra.
alltså. en sån gudstjänst skulle ju kunna vara spännande. och det var den. jag fick gömma mina skratt bakom tröjärmen ibland. men dom var söta, tanterna och lärarna och hela gänget.
pratade om Jesus och dom välsignade och sjöng och bad och det var inte så farligt. nästan trevligt.
det som var helt trevligt var fikat efteråt. hos Josephine. min gamla lärare osv. hon är snygg och säljer snygga Jesusgrejer. jaja, vi fyllde faten med chokladbollar och rulltårta och kakor och slog oss ner i hennes soffa och kände oss allmänt sjysta. jag och M och olivia och elias. sen åt vi smuligt och blygt.
pch sen vidare mot Farmors Födelsedagskalas i snöstormen, jag såg ut som en levande vaniljglass, rena turen att ingen åt upp mej. hos Farmor väntade tårtor och kakor och kanelbullar och saft såklart. jag åt. det kändes mindre bra i mitt matsamvete men mitt matsamvete mår sällan bra & ungefär samtidigt som det mår dåligt så mår jag väldigt bra. oh yeah. jag åt och sen tackade jag för mej. där också. kände mej mätt på kakor, mätt på människor, klarar inte av så mycket socialt på samma gång, skönt att vara själv.

och nu är det Måndag. det är vanligtvis otrevligt men jag mår okej. minus att det snart är utvecklingssamtal och vi har fått elaka papper om hur vi ligger till. och ingenting oväntat egentligen. men typ såhär:
47282-263
förmiddagen bjöd mej på matteprov och jag förstod ingenting men matte känns inte viktigt i mitt liv just nu så jag lämnade in ändå.
och sen idrott. i omklädningsrummet, det vanliga tjafset, vår idrottssal ligger olämpligt nog i samma byggnad som en annan skola. en skola rätt olik vår. och därmed delar vi omklädningsrum med hela den skolan. & skolan gillar inte oss, eleverna gillar inte oss, vi är kristna och töntiga. yes box. och våra mammor är fula och våra pappor är kuksugare och ja, ni fattar grejen.
och vi tycker väl innerst inne att det är kul att bråka med dom. på lagom nivå. men nånstans gick det över gränsen och de började slänga mosad banan på oss?
& jag blev arg och - gjorde något förbjudet - puttade till en tjej, på vägen ut.

varpå hennes kompis kastade sej på mej.
slagsmålet rasade.
dra i håret och knäa i magen och slå och sparka och riva.
jag gjorde inte så mycket för att försvara mej heller, jag är liten och svag och hon hade sin stora brorsa som fan skulle döda mej ju om jag rörde hans syrra! oh no... bäst att hålla sej i skinnet, ta stryket.

jag gick därifrån med forsande näsblod och chockade klasskompisar.
jaja. det var krångligt. lärarna fick panik. jag fick uppmärksamhet.
på en så snäll skola som vår är det rätt stort att bli slagen till näsblod och tillochmed stora pojkar från 8-9:an som i vanliga fall avskyr mej kom och frågade hur det var med mej, försäkrade att de skulle slå sönder de som slagit mej.
jag blev glad. och rädd egentligen för detta mystiska gängskap.
okej, att det inte var för att de brydde sej om mej utan mest av princip, men det kändes fint.
imorgon ska tjejens storebror döda mej.


rapport



hej. jag heter björk & jag är ganska glad:

1. folk är så skojiga och dumma i min klass.
- vad är det som har hänt när en kvinna inte längre han få barn? /lärare.
- hon har gått i pension /gustav.

2. folk är så snälla i min närhet.
jag fick ett brev med stjärnor i, och tussilago ringer och frågar hur det är och pratar söt skånska med mej, och hamlet gav mej en semla, och edgar byggde ett halsband, och nån talade in ett jagälskardej-meddelande på min telefon.
jag är dålig på att va sjyst tillbaks. jag hinner inte! det är prov och läxor och skrivarkursuppgifter som ska göras och dikter som ska skrivas och mejl som ska skickas. kalla det dålig bortförklaring men jag skulle verkligen gärna sitta med en telefonlur och gosig telefonände och prata hela dagarna om jag hade tid.

3. solen skiner. idag när jag och olivia gick hem så var asfalten torr och grusig och det var inte alls kallt att fladdra i klänning. vi delade på en hallonsoda och hela världen kändes ganska glad. imorgon ska vi äta prinsesstårta och kolla på Hajen 3, nördiga som vi är (L)

och det här hinner jag inte egentligen, biologin och spanskan skriker på mej. och framförallt sängen. jag vill bara sova.
ha det trevligt, solrosor i knävecken
/B.


Hej, okej

Söndagen var kärt återseende i den mörkgröna bilen som styrde hjulen mot stockholm,
pappapremiär efter en&enhalvmånad av saknad.
det var fint, han var snäll, när jag tog av mej mössan gapskrattade han.
fast han sa också att jag var fin, tittade länge, klappade, stämningen märklig men ändå... på ett skönt sätt.
farfar hade köpt färdkost åt mej: lakrits, för han vet att jag tycker om lakrits. jag tycker om farfar.
sen sjöng vi lars demian och kent och emilie simon och lars winnerbäck jättehögt. eller, jag sjöng, pappa skrattade och sa att han tyckte om mej. det var trevligt men inte särskilt övertygande för dom orden är jättelätta att säja utan att mena. särskilt till äckliga mig.
och sen var vi framme, fick syn på karin, hon var snygg i blåa stövlar och röd jacka och jag gav henne en obekväm kram för jag fick så bråttom, sen inledde vi glammigt värre med mcdonalds för att lugna våra nerver. 

efter en smuligt nervös start hoppade stegen mot regina, vår högst efterlängtade & älskade människa.
och upptäckte till vår stora besvikelse att våra platser var längst upp, längst bak. nåja, det skulle nog ordna sej, bli roligt även det.
och klockan blev åtta, och ingen regina. istället nån trist randig, gullig och krullig kille med gitarr som pratade med ord från annat land och var allmänt gapig. i en timme. sen paus. SEN regina.
oh ja, hon var underbar, men det var svårt att bli riktigt inne i konserten när man satt så långt ifrån, känslan nådde inte fram. jag kände att jag nog älskade alla trots avståndet mellan oss och regina.
hennes röst fyllde alltihop, såklart, men man såg henne bara som en liten docka vid pianot. min mattelärare säjer att jag är som tomas di leva, som älskar alla och skrattar så mycket (?), - synd bara att du inte älskar dej själv, brukar han säja. äh, den enda jag älskar från botten (och ytan) av mitt hjärta är faktiskt mej själv. den enda jag hatar också visserligen...
Jaja, konserten tog slut. vi åkte hem till pappas nya sigtuna-hem.
jag hade aldrig varit där förutom en enminutspaus några timmar tidigare då vi lastade ur väskor och cyklar.
men den var fin, lägenheten. mitt rum var mjukt och pippilångstrumpbyrån full av choklad, strumpor och söta skor. min pappa är bäst på överraskningar. men han var trött och klockan var tolv och han hade varit på umeåparty hela natten och sen bara kört bil, stackaren, så han visade oss runt, vi provsatt stolar och provlåg sängar och provgosade filtar innan han gav karin en säng och somnade. & snarkade. det är en hemlis men inte nu längre. jag och karin åt glass och sen la vi oss. jag tror vi somnade strax efter tre, men jag minns inte vad vi pratade om. tapeter och skor?
det var nåt faseligen odjupt och fint i alla fall.

måndagen:
vakna till karinandetag, morgonsol genom persiennerna & pappasomgörfrukost-ljud genom dörrspringorna.
äta banan och apelsinjuice och bege sej in mot stockholm. köpa rosa byxor och annat  nödvändigt. vräka i sej oliver på ett fik, dumpa karin och sakna henne jättemycket på en gång, åka hem och äta, igen. höra pappa berätta hur mycket han tycker om mej. det var trevligt. att vara pappas principessa igen, jag kände mej bortskämd och glad och lite lite... lugn.

sen somnade jag och vaknade.
jag åt tomater och sen skulle jag få upptäcka sigtuna. det var litet, rosa, grönt och gult. ganska mysigt men vädret la sej som en grå massa överallt. vi tog i alla fall en promenad och hittade några fina änder, och lämpligt nog hade jag en twix i fickan. ta upp den & smula den i lagoma bitar. fåglarna blev galna: kom alla på en gång, hela flocken som plötsligt tiodubblats. när chokladen var slut ville jag gråta för alla fåglar var smala och kom springandes efter oss när vi gick.
vi beslutade oss för att återvända dagen därpå, sen hamnade vi på ett chokladhus och pappa valde nåt alkoholhaltigt åt mej fast det var ganska gott. sen gick vi hem med gott fågelsamvete och choklad i våra magar.
bytte om och gjorde oss redo för att åter bege oss till stockholm & äta middag hos våra mycket goda vänner rolf och sasha. väl inne i huvudstaden ringde rolf och hostade fram att vi inte kunde komma på grund av plötslig sjukdom, oturligt nog. vi satte oss nånannanstans där förrätterna kostade 130. vi åt och sen åkte vi hem och vräkte i oss choklad och såg på Argument och sigge eklund. jag älskar honom. för att han är så snygg. för att han är så bra.
sen somnade jag igen. och vaknade igen. åt glassfrukost, matade änder & satte mej på flyget hem.
jag och mamma var själva hela kvällen igår och gjorde hallondrinkar och åt blomkål och hade det allmänt trevligt framför en sjukt dålig film. idag har vi städat. hela dagen. lyssnat på trevlig musik och ätit god mat. nu ska vi se film återigen... spännande va
puss.

RSS 2.0