anna! marcus!
Åh! Hujedamej! Pust! Tralala!
Alla känslor på en gång, men de är fina; känslorna, för jag har varit på poesifestival ikväll, och det var alldeles underbart magiskt, och Anna sa att jag hade fin klänning, och förstå storheten i detta! Anna! Och Marcus log när han läste min bok. Förstå storheten!
Marcus Birro, ack, mitt hjärtas man.
Åh. Men nu ska jag gå härifrån för att landa i min säng tror jag bestämt. Drömma vackra drömmar om alla blommor i Annas makalösa kjol, om Marcus leenden, om blåbärspajen mellan alla orden.
Lite utförligare och förhoppningsvis inte lika uppspelt version av kvällen kommer kanske imorgon,
solsken från mej tills dess.
solskeen!
solsken stolben.
vilka märkliga kommentarer jag börjar få, helt meningslösa. men lite söta.
Va mysigt med fina känslor! (=
och poesi festival lät då Verkligen inte dåligt du!
puss!
elinfroth: poesifestival = fantastiskt odåligt.