tvålen
Är inte så himla glad just nu.
Höst-nere. Känner mej lite som vissen-löven, de bruntrasiga, geggiga, trampade.
Men min fina mamma vet bot på problemen, igår när hon handlade köpte hon en mycket sensationell tvål i svartvit förpackning med följande baksidestext:
"En modern, läcker tvål, designad och trendig, skapad inte bara för att uppfylla din huds behov utan också berika din själ. Den har en förtjusande, självständig doft som kommer att skänka dej lycka, fräschör och glädje varje dag i ditt liv".
Aaaaha!
Vilken kanonuppfinnig! Så världsrevolutionerande! En tvål som skapar glädje för mej hela livet; berikar min själ.
Lite så kändes det imorse när jag tvättade händerna med denna mirakeltvål. Och jag är inte reklamdum, men hallå, lite förväntningar får man väl ha?
Jävla tvåljävel.
Den här dagen har inte alls varit lycklig och full av fräschör, glädje.
Och. Hur doftar något som doftar självständigt?
Inte mycket alls, om man ska tro baksidestexten och sedan lukta på tvålen.
Sniffa lite. Det luktar bara genomskinligt, vitt, svagt. Inte alls självständigt och karaktäristiskt, lite färgglatt, konkret.
Jag är uppriktigt jättebesviken!
Dagen har minsann varit lika grå som andra dagar, lika kramlös och provfull.
Men provet gick iochförsej okej. Kan bero på händerna: de nytvättade, som höll i pennan.
Smittade ner sin fräschör över papperet.
Kan också ha berott på mej och endast mej: min eviga begåvning inom biologi. Alla rätt utom ett busigt litet poäng.
Men om det var tvålens förtjänst så var det ändå inte bra, det där dumma felet var inte snällt. Av tvålen.
Skyller allt dåligt på tvålen. Skönt.
Men den får en andra chans, och tredje, och fjärde. Hela veckan ska tvålas in i denna flytande mirakelkräm.
För jag är en så godhjärtad människa.
Men på söndag, mina vänner, ska jag allt tvåla till den, fyndigt nog, sätta den på sin plats. Accepterar inget halkande mer! Upplever jag inte min själ som berikad efter en veckas användning så blir det klagobrev. Ja minsann.
Och annars?
Tja, ingenting.
Fryser. Har ätit knäckebröd hela dagen. Lite broccoli. Och mandariner. Åh hösten, mandarinernas förlovade tid, jag njuter och frossar i denna ljuvorangea, klyftiga frukt.
Men nu ska jag se Ernst, kram!
Fortsätt höstlövshögshoppa! Och kom ihåg reflexerna på kvällarna, och att kramas. Dricka choklad. För magarnas skull.
du! gullunge
jag tycker att vi ska ta bort sådana fördommar och besjäling om så simpla ting som årstider.
"Höst: årstid som efter följer sommaren och känneteknas av ostadigt väder och lövfälling"
(källa Nordstedts svenska ordbok)
Så kan vi inte låta det stanna där.
Eller ännubättre.
Höstuppe! Höstuppe är nog kul.
underbart skrivet om tvålen... jag skrattar så det löddrar... kraaaaaam principessa
möhö såg dej på första andra tredje
fannen: äh, gullunge själv du!
Men några höstfördomar tycker jag mej inte ha. Hösten är ju som den är; lite regnig, blåsig, glad, lövig, stormande, dyster, röd, grön, brun, prickig.
Som de flesta årstider.
Och höst-uppe är jag allt, ibland. Men höst-nere också, fast jag kan vara vinter-nere och vår-nere med, om så önskas.
Höstuppe är jag förresten rätt ofta, när jag lövhoppar eller när solen skiner, eller när löven är orangea och ler, eller när det regnar och jag har gummistövlar, eller när jag har en fönsterruta mellan mej och vädret.
dado: löddra vidare, kramkram, kungen? vilket du väl måste bli om jag är prinsessa.
s: din rackare!
det gjorde jag också.
men ingen Daniel! vad är det här för tramserier?
bajs-tv!
Men Ernst var ju grann förstås. Puss.
såg dej, snygging!
Jag såg dig på tv igår finaste, :*
Och så vill jag passa på att skicka hjärtehälsningar från Karlstad till lilla söta fina Björk.
Du är bäst.
Pusse!
(btw, så är inte varm choklad bra för min mage, den gör så ont då...)
jag läste "uppfylla din HUNDS behov", haha det var ju ännu roligare!
jag kommer till dina trakter på höstlovet, men har redan lovat att inte gå ur pyjamasen på en hel vecka.
men OM jag åker in till stan, då VILL jag se dig!
haha "jävla tvåljävel". nu har jag länkat hit på riktigt, hoppas det är ok. du skriver så bra och jag blir så glad och jag vill att andra ska få bli det också.
M: jag har inga kommentarer.
anni: ... inga kommentarer, återigen.
Dock lite hjärtehälsningar, gullo. Och dåligt med en chokladontig mage. Klappa den från mej.
pola: hahaha, ja,
men alltså, kom in till stan! Jag ska inte ha något roligt för mej. Se mej, jag är festlig!
Sofia: Länka på, jag blir galet smickrad. Puss.
oh! det kanske jag gör!
men hur vet du att jag är där då, jag är ju helt ouppkopplad :-(
(jag vet ju knappt om jag vågar)
jag mailar dig!