solrosland

Idag gick det ombloggade pappafikat av stapeln! Det var mycket trevligt att få pappakramas lite. Fastän hans mage är lite för muskelhård för min kramsmak. Men han hade en mjuk tröja mellan musklerna och mej.
Efter kramkalaset gick vi på Myrorna för att kolla läget och där råkade det vara nåt slags ettårsparty eller så, för det var jättemassa människor & gratis kakor. Jag tog två trasiga kakor men köpte ingenting, butiken var totalt länsad på fina saker, buhu. Jag har dålig koll måste jag säja! Myrorna är min älsklingsaffär & så vet jag inte ens om en sån här grej!
Vi har på sistone dock börjat glida ifrån varandra litegrann, Myrorna och jag.
Jag är lite less. Kan kläderna utantill. Det kommer in nya fina saker så sällan och jag vill ha mer att välja på än bara Myrorna och någon gammal dammig enrums-Second hand med sur kassatant och fula nittiotalskläder.
Ta mej till Stockholms fina second hand-värld och låt mej handla fina sjuttiotalsfärger, blommiga kakburkar & stora koftor att krypa in i. Åh.
Men hursomhelst. Inget Stockholm på ett tag. Sundsvall var det ja.
Och jag och pappa. Som nu lämnat Myrorna bakom oss för att med stormsteg närma oss Chocolate house med våra magar chokladlängtande & kurrande.
När vi äntligen var framme bjöd jag min käre far på currykyckligröramacka & kaffe innan jag själv valde ett par praliner & en snäll cappuccino att värma min mage med. Väl nedsuttna i en av de stora sofforna i deras mysbruna källare var det inte så pratigt.
Fullt upp med ätandet.
Men det var gott.
Väldigt gott.
Så det var glada magar som vandrade därifrån för att gå igenom inte bara en utan TVÅ skivbutiker. Jag har inte köpt en enda skiva i hela mitt liv, då jag råkar dela mina föräldrars goda musiksmak och därför lånat av dom, och tänkte att detta kanske var en fin dag att bli av med min skivoskuld. Det satte pappa dock stopp för och köpte mej två fina skivor! Då ångrade jag inte alls att jag gett honom lite fika. Jag säjeeer ju det, och det står i bibeln, den som ger han får! Curryrörakyckligmacka-generositet lönar sej!
Glatt bussade jag sedan hemåt efter att ha kramat, pussat & hjärtvinkat av honom, med mina skivor glada i sin lilla åhlenspåse & Hanna i ett fast grepp i andra änden av telefonluren.

& det glada humöret håller i sej! Ganska bra åtminstone. Familjen svänger till det ibland, humöret, men jag har just The Ark-dansat i mina pyjamasbyxor & ett mycket fult mammaärvt nattlinne på mitt golv och är därför lite uppspelt och dansglad! Dansa mera! Ät mer choklad! Krama varandra! & sov gott!

(hrm. Nu när jag tänker på det. Vi såg ett ganska underbart våffeljärn på Myrorna. Det var gult och gammalt med trasig sladd men det rymdes våffelsmet däri. Och det är ju huvudsaken. Billigt var det också. Det blir nog en tur till Myrorna på lördag för att se om det finns kvar, för vem kan leva ett glatt & våffligt liv utan ett gult våffeljärn i sin ägo?).