solrosland

Målar målar målar. Trött på att frysa så nu är allt rött. 

Och en sen, snöig afton fick jag finbesök!  




Världens finaste pingelpärla! Min forna kompanjon som nu flytt Sundsvall för sydligare breddgrader (läs: Stockholm).

pussas å kramas! /Björk

Ikväll var jag på bio. Det var fantastiskt. Varför var jag inte där igår med? Ska bli medlem i bioklubben. OHO FÖR: Biolukten när man kommer in, och popcornköerna och de röda mjuka fåtöljerna, när de släcker i salongen, reklamerna. Så viktigt när en rutten vinter omringar en.
Filmen var ljuvlig också, Låt den rätte komma in. Se den. Sjuhundra gånger bättre än boken. Och huvudrollsinnehavaren, Kåre Hedebrant, ja han är fasligt lik Johan Palm men framförallt en sån grym skådis. Ååå så fint spelat. Han förvandlar Oskar till världens vackraste människa. Och så magiskt foto i hela filmen. Och fina kläder, miljöer. En behaglig film för ögat, som man säjer.

Kram /Björk.

Jag hatar Veckorevyn! Jag ska aldrig mer köpa veckorevyn! Hatar hatar hatar och ska aldrig mer råka glömma bort det när jag är uttråkad på Pressbyrån. Jävla skittidning.

I somras var jag med några fina mänskor i Karlstad.
Och en av dom hade flera långa år Veckorevynprenumeration i lådor på sitt rum.
Vi tog en filt och många tidningar och popcorn och slog oss ner på hennes gräsmatta och läste.
De andra var fascinerade över mitt engagemang och sa att de inte trodde jag var "En sån som läste veckorevyn". Det tyckte jag var lite smickrande i smyg, men jag läste slukande på. Nå, sedan dess har jag inte läst iallafall. 
Tills förra veckan då jag i en svag stund köpte en Veckorevyn. För omslaget sa att de hade de bästa tipsen på hur man får Perfekt hy... och där stod jag, osäker och tonårsvacklande och speglade mej i en otäck butiksspegel, såg ful tonårshy, slängde några snabba blickar bakom axeln innan jag köpte tidningen och knatade hem.
Med en skamsen känsla i bröstet. Men det är ju sjukt fånigt att principiellt ogilla Veckorevyn. Tänkte försvarstankar i stil med "jag är ju så ledsen och den kanske kan göra mej lite glad, en chans måste jag ju ge den".
När jag läst den mådde jag givetvis ändå ännu sämre. Och det är klart att den inte innehöll ett enda bra hy-tips. Det enda det stod var hur man SMINKAR ÖVER sin dåliga hy. Inte ett enda dugg om hur den mår bättre. bu bu bu, det var den chansen, fåniga Vecko-becko-skit-revyn! Ni vill bara ta tillvara på mitt ängsliga lilla tonårstvivel och på samma gång råna mej på alla mina stundentsmå besparingar. men tji. aldrig igen!




Nu ska tja åtminstone borde jag plugga till vårat jättesvåra musikprov och till mitt engelskabeting och kanske komma ikapp i matten (men jag FATTAR ju inte!!!!!!!!!!!!) eller kanske bara svälja lite dynamit. hejdå

Edgar och pappa är på väg till Japan. Ståtligt. Jag är på väg ner i nåt slags helvetesgap.
Har utfört ett märkligt jobb för 200 kronor. Köpt pizza för pengarna.
Misstänker glutenintolerans.
Bävar, skjuter upp. Borde skjuta mig.
Ikväll går mitt So-betyg i kras.
Jag har en prickig hals, är allergisk mot allt och honom och livet och mej

en vecka till, kanske, eller hur Hurricane?

skrivet av Valkungen

men kära lilla människa, har du konfirmerat dig för din kristna tro?

är du troende?
jag är besviken.

2008-10-16 @ 22:05:59

Ärade Valkonung och blindstyre!
Nix, nej och åter... nä. Jag har "konfirmerat" mej humanistiskt.
Ta inte saker för givna! En konfirmation behöver i dagens ultramoderna och sekulariserade samhälle; Se, läs och häpna; INTE ha med Jesus och dop och vita dräkter att göra.
Det som utspelade sig på Valla där jag var, var en alternativ konfirmation för o-troende ungdomar. Läs på här om detta fina fenomen. 
Dock blir jag, mitt ganska okristna hjärta till trots, mycket besviken på tonen i ditt inlägg och förstår inte alls varför du (eller någon annan, du är inte först med din replik) skulle bli besviken om jag nu eventuellt skulle vara troende? Och vilja konfirmera mej kristet? Vad är felet?

Vad vad vad är det stora felet med kristendom?
Stöter på det jämt och ständigt. Särskilt under min humanistiska lägervecka. Alltid en mycket hätsk ton. Från-början-hatisk.
Jag går i kristen skola och känner kristendomen väl.
Och kristna människor är ofta även de från-början-hatiska och mycket fördomsfulla och gör sig roliga och klär på sig hånfulla masker och miner. Fnyser åt alla ofrälsta som minsann vandrar på sina idiotiska vägar, raka vägen ner i fördärvet, typ.
Det är naturligtvis dumt. Men inställningen till kristna är minst lika infekterat skitidiotisk. Bara sådär. Bara ordet Kristen. Att det finns tveksamma sektliknande ting vet även jag, och att allt inte luktar liljekonvalj och är strålande Gudskärlek och "var inte rädda" i sann Jonas Gardell-anda, ja, det vet jag. Men ändå. Vanlig kristendom. Varför väcker den sådana här känslor? Bara det faktum att jag skulle konfirmerat mig, är det värt främmande människors stora besvikelser?

Nä. Just det. skärp till er allihop och visa att ni har den där Väldiga Förståelsen för varann som det snackas så mycket om. Att sätta sig in i. Andras situationer. Att förstå hur andra tänker hur tvärtom ens egna tankar det än råkar vara.
Riv murarna. Acceptera. Sudda ut era dumma gränser och töm era inskränkta huvuden på fördomar. suck, detta är sådant man säjer till dagisbarn! Varför tappas alltid de mest självklara dagisvisdomarna så tidigt?
Jo jag menar, det skulle ju verkligen vara vidrigt om jag hade nåt att tro på. Om jag inte var en som tvärt skulle VETA allting, läsa i Illustrerad Vetenskap, ha FORSKNING och HJÄRNA och jordligt FÖRNUFT som enda riktlinjer. Det skulle ju va skitsorgligt om det var på nåt annat sätt än så. En själ förlorad åt sitt hjärta eller ve och fasa! insnärjd i ett religionssnår, i bibels spår, utan egen vilja alls, blint litande till andras predikande stämmor och pekande fingrar.
Men nu är det inte så, hurra. Så varsågoda att andas ut, skärpa till er, ändra attityd och koka en kopp te. Puss och Guds välsignelse
/björk