solrosland

Ja det kan jag iallafall av erfarenhet säja att äppelkaka är ett himmelskt påfund, mmmmmmm




Ej så himmelskt:


Idag grät jag nästan i skolan för jag blir så TRÖTT TRÖTT TRÖTT hela tiden på allt som händer där innanför väggarna - men för en gångs skull är det inte lärarna eller eleverna som är problemet, bara själva lektionerna och meningslösheten i att kämpa och hur ändå ingen bryr sej om insatserna som kräver mitt liv!!!!!1111 aaaaaoooaaa
Jag vill göra sånt jag tycker om, längtar efter lite hjärn-motstånd i socialare former, vill utvecklas på andra plan men jag hinner inte, jag kommer blekna bort denna höst bakom alla mattetal och kemi-idioti. 
Fast jag har ganska mycket mej själv att skylla, har suttit från klockan tre till sju frivilligt med matten men det är för att jag aldrig kan va halvbra, jag måste vara bäst eller sämst - suck - jag och Olivia är så himla bra och siktar högt NU men vi kommer vara så ruttna och känslolösa i november om det fortsätter såhär, jag måste leva men det går inte i den här staden,
& jag vet inte ens vad jag menar att Leva, vad som skulle vara så mycket lättare i andra städer, men det känns så himla meningslöst och tanklöst, typ varje steg jag tar, och VARFÖR GÖR VI DETTA, jag menar,
Exakt Hur ska just denna körda ekvation hjälpa mej i mitt vuxna liv? - Om inlärningen av den ändå sker på bekostnad av mitt hjärta och mina tycken?
Vad ska jag göra för att ha roligt och utvecklas och vara människa samtidigt? Parallellt med jordens värsta plugghöst? Det går ju inte, detta blir min undergång. Fast NEJ. Jag får bygga mej lösningar och vardagspynt, Ensamtid. Det går alltid. Jag har alltid mej själv, jag är min början och mitt slut och mitt pågående ständiga. Det slutar alltid med att jag blir ensam med mej själv, så det är bara att vårda mej. Det måste jag minnas.
Aaaaa världens svåraste balansgång, det går ju inte att välja mellan Skola och MejSjälv, SKOLPLIKTEN tornar upp sej men det finns minsann ingen Människoplikt, att vara en tänkande glad medmänniska. ÅååÅåÅÅåÅÅ. Som min lärare sa "du är kanske bra i svenska men du måste PLUGGA nu för du kommer aldrig få jobb, det kommer finnas de som är bättre, du måste vara bra på fler saker, du kommer få det så jobbigt om du fortsätter såhär".

åttan har bara börjat och mina böcker är redan skrynkliga av frustationsutbrott.

INGEN PUSS Å INGEN NEDRANS KRAM, kanske möjligen ett HANDSLAG
/björk.