"Men sluta skratta då, det är faktiskt jättesorgligt det här!"

Apropå mammas en-minuts-tal för Dawit Isaak, på kulturhuset imorgon;
hon klurade länge med pannan i djupa veck; - för att banka in mycket vettigt på 60 sekunder som man dessutom är ensam och cool om att säga, är förstås ganska svårt, men Edgar hjälpte henne på traven och gav den eminenta idén;
"Låt din minut vara en Tyst Minut för honom!".
I mina ögon ett sanslöst finurligt och skojigt förslag, som ändå inte föll i mammas smak. Då sa Edgar ändå att
"För så gjorde jag i skolan, när jag höll föredrag om Kiss, man var tvungen att prata i minst 4 minuter, men jag lät den fjärde vara en Tyst Minut för Eric Carr som dog på scenen".

han är så smart och fin.

Kommentarer
Postat av: Moböjs

Ha, ha, ha...ja. Det var ljuvligt. Fast jag förstår mamma också. L i t e. =-/

2009-04-15 @ 23:47:31
Postat av: björk

Hahaha, att hon inte ska ägna sin minut åt tystnad? Äh, förstår ju jag med. Såklart. Skulle ju uppfattas aningens... ja, drygt. När man ska tala för honom och för att få ut honom. Att lite trettonårs-vitsigt då dra till med en tyst minut. Och han är ju inte direkt död heller (... ännu...), så det är ju fel vibbar.

men det var ett fyndigt förslag av Edgar ändå. Det får du allt medge.

2009-04-15 @ 23:58:29
URL: http://bump.blogg.se/
Postat av: Moböjs

Oh ja. Det var fruktansvärt fyndigt.

Värt en skrattig minut. Minst.

2009-04-16 @ 21:29:14
Postat av: Kantarellmannen

Uffa.

Men det är ett geni i er familj ändå. Edgar the Evil. Samt självklart Bump the Beastliful.

2009-04-17 @ 22:10:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0