Ingen soldat.

Man får säga vad man vill. Tycka hur man vill. Tänka "tråkig. gubbe. radio. lill-uffe. medelåldersmusik. ful. kvasipoet" och allt vad folk nu känner när dom ser honom. Men titta på detta. Han utger sig knappast för att vara så enastående spännande. Ingen falsk marknadsföring att tala om.
Se hur ögonbrynen böjer sig. Hur blyg han är. Hur skrattet skrattas. Smält!




Och den underbara lilla repliken när han får nog av det eviga Lundellska tjatet och bryter av med "kan vi inte prata om hans svärson istället", haha, en sån barnslig seger! Blir så fnissig.

Komplett med finaste sången:



Jag jobbar på att inte skämmas. Jag gillar honom ju. Inte med hull och hår, inte varje låtrad. Men verkligen hela hans ögonbryn och förlägna framtoning. Nu ska jag sova. För längesen. /Björk.

Kommentarer
Postat av: felicia

åh vad fin han är & jag ska se honom för första gången på lördag. glad!

och nu när jag ändå är igång och vågar skriva min första kommentar här i din blogg så måste jag nämna att du verkar så fin du med! du vet inte vem jag är eller något, men jag ramlade in på din blogg någon gång & du skriver så.. bra helt enkelt (bra räcker ju inte ens till för att beskriva det, snarare typ underbart & fantastiskt!). man känner liksom igen sig i så mycket som du skriver om.
kram!

2009-12-11 @ 02:15:53
Postat av: Freja

jag drömde om lars en gång för inte så längesen. han var på min skola och gick i en korridor. sen fick han min mejl så att han skulle kunna komma tillbaka och spela i våran gympasal.

2010-01-14 @ 20:28:48
URL: http://heja-freja.blogspot.com
Postat av: linda

Han är magisk. Bäst.

2010-01-27 @ 13:45:21
URL: http://nummernitton.blogg.se.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0