septembers sista
ang. bilderna: ja! katalin är bästa scenen. ganska så jättesuverränt! ang. oktobers antågande: du ska se att vi ses, och vintern blir varmare än den någonsin varit förut!
nåväl, så hemskt är det väl inte med oktober, du ska ju komma hit ju!
I söndags sa jag att hösten är bra och fin och mysig. Igår tog jag på mig mössa, vantar, halsduk och jacka och frös ÄNDÅ. Inatt var det fyra minus när jag skulle sova. Det stör mig.
Vet inte om du minns att jag tiggt om att få fota dig... Tanken att det skulle vara fint kvarstår, men mitt fotosjälvförtroende är tappat i någon djup skog och kameran placerad längst in i ett skåp tills dess att det kommer tillbaka. Och det kan nog dröja. Bara så du förstår min tystnad.
hannah: är det alltid tjugoårsgräns? Hur överlistar man den? Måste man alltid släpa med sig målsmän - falska eller sanna -, är dom petnoga?
Det är så tråkigt ju med såna ställen. Men ja, det var en sällsynt bra scen. Lätt att studsa upp på. Nära och trångt och varmt och lagom obred.
& tack för peppen. Vintern är det inget fel i.
Det är i mitt hjärta, det är i hur uselt jag hanterar skolan. kram.
elsa: NEJNEJ! Arma galning. Oktober inleds magiskt. Det omagiska är självmordsmastodontveckorna därefter.
tioli: om man går fort så tinar man. Jag gillar den här gradens kyla. Fast jag fryser. Men i januari...
Jag minns dej men mest dina bussviftande armar och din blogg. Beklagligt iallafall med tappat självförtroende, det är synd om det får en att stoppa kameran/pennan etc i garderoben. Jag hoppas du hittar igen din lust.
Åh. bob hund. Mitt bästa emmabodaband. De kommer till min stad nästa vecka, då ska jag dansa och dansa och dansa till jag blir alldeles yr. Vilken låt var bäst?
Papperstrumpeten för att jag älskar den, Det skulle va lätt för mej att säga att jag inte hittar hem.. för att... mmmm, en magisk känsla sänkte sej. Hörlurar för att det var studsigast i finalen. Jag vet inte. Det är svårt. Dansa väl!
