på min gata i stan
Hur vi är:
- reserverade,
- kalla,
- blinda,
- ospontana,
- frusna,
- dysterkvistar.
(Gentemot främlingar, vill säga).
Jag kan känna igen det, men inom mitt kvarter... det är ett helt annat land, det (nästan bokstavligen). Blommigt, varmt klimat. Där man talar med den man vill.
Noterar att jag, sedan terminsstarten i höstas, har stannats cirka 15 gånger på vägen till och från skolan. Av människor jag går förbi. Vi säger hej och sedan fortsätter samtalet!
!
!
!
fast vi är påväg åt helt olika håll, det råder snålblåst och tider att passa.
Gatuprat, vilken grej! är ett varmt element i mej som gillar människor över allt annat.
På minussidan är att frågorna för ofta är av förhörskaraktär, "var bor du" vill jag inte svara precist på, är väl inte feg eller, kanske bara mån om mitt liv och inte längre dödens naiv.
(nej gud, egentlig åsikt: adresser är inte farligt och borde utbytas betydligt oftare).
Men det bara fortsätter sen, fråga på fråga. Några steg närmre. Slutligen åldersfrågan. När jag säger femton avbryts alla samtal abrupt och den nyss vänlige främlingen bara oh, sorry, sorry, kanske lägger till med ett bländande charmigt leende och vänder sedan om. En kall vind entrar scenen och jag fattar ingenting någon av gångerna. Vi hade ju så trevligt... var på väg att bli kompisar...
Skulle vara trevligt om de NÅGONGÅNG ville något anständigare än att min ålder spelade skitstor roll. Men man får uppskatta det lilla, i detta iskalla ikealand.
Själv har jag alltid varit av åsikten att åldern är väldigt oviktig. Jag älskar att prata med personer som är 14, likaväl som jag älskar att prata med personer som är 94, och alla däremellan. Är själv 38 år och ingen, verkligen ingen, har någonsin trott jag är en dag över 30. I förra veckan när jag var på systembolaget för att köpa en lite flaska rödvin, till rödvinssåsen jag skulle göra, då fick jag visa legitimation. Kändes lite småpinsamt. Men jag tror hon i kassan kände sig mest dum. När jag var 30, så var jag tillsammans med en kille som var 20. Så för mig har åldern aldrig spelat någon roll. Alla människor är intressanta och fantastiska, på sina sätt, oavsett hur många år de hunnit leva.
gillar!