till min mamma
När min mamma fyllde år tänkte jag ägna henne en hyllning. I åtminstone bloggform. Som jag gjorde till pappa.
Men det är inte lika lätt, ty hon är... en mamma. Så orättvist självklar och tagen för given. Hon bara... är ju där hela tiden. I min bakgrund, nära mej. Det är ett otacksamt jobb att vara mor till mej. Hennes kvaliteter vardagsbleknar.
Men hon är ju den tryggaste och varmaste jag känner! Som faktiskt inte alla mammor är, men hon.
Besitter alla bästa modersegenskaperna; tänder ljus på mitt fönsterbleck innan jag kommer hem, kan laga darrande god kantarellrisotto, köpa blodgrapejuice när hon är på affären, göra heimlich manöver på mej för att få höra mej skratta.
Mamma har en ensamstående Evigdagsroll, dessutom ingen saftig kassa att genvägsfuskvinna mitt hjärta med. Ändå, så fort hon har minsta öre över, så lägger hon det på mej eller en bror. Aldrig sig. Köper body butter från Björk&berries (fina namnet) som luktar smultron för att jag är sorgsen. Och är den finaste jag vet! Supermarioexpert, Pacmanhjälte och en bra kramare.
Går på skolmöte efter skolmöte med min bångstyrighet som innehåll, skulle kunna driva den bäste till vansinne, men hon är troget snäll. Förstår helt unikt att jag inte är en robot. Vill mej väl i år efter år.
Och vår sommartradition är att låna en bil och åka i. För vi älskar att åka bil.
Och så spejar vi på rådjuren och rävarna och åkrarna. Och åker och åker och åker. Köper färdkost i små små mackar och blir ännu gladare om det börjar storma och åska.
I onsdags* hände ändå hennes finaste gärning. Hon körde bil i, om inte fullfjädrad, så iallafall nästan: snöstorm till Ånge för att jag skulle få se emil jensen i repris. Hon var livrädd hela vägen. sammanbiten, med en huggorm på lur. Men vi kom fram helskinnade, och vi såg honom, och hon pangades såklart i hjärtat av hans charm. Sen åkte vi hem, stjärnorna lyste skitklara och himlen var midnattsfärgad och jocke berg sjöng på högsta volym.
När vi var hemma körde hon förbi huset där vi bor och fortsatte till Statoil eftersom alla äventyr ska ha värdiga slut, och mamma stannar på statoil vad vi än har gjort - för att intaga sig en varmkorv med ett fett lass räksallad på. Jag föredrar Pigall som avslut men vi gör det tillsammans. Hennes korv är ett minne blott på fem sekunder. Hon skulle verkligen kunna ställa upp i korvätartävlingar... min vackra moder.
*en onsdag i november, alltså. det skulle publicerats på hennes födelsedag 10:e november, men hon behöver det ikväll.
älskar dej mamma.
Och jag älskar dig.
Åh. Fint!
Det här var typ det finaste jag har läst.
Otroligt vacker hyllning. Gjorde även mig rörd.
Den mamman är inte född som inte smälter ihop i en pöl av att läsa det här.
Rörande och vidunderligt vackert skrivet, Björk!
Din mamma är en lyckans ost!
Åh, så vackert! Var glada att ni har varandra precis som ni har det ^^
Åh vilken hyllning!
Och vilken dotter :)
True love. Väldigt fint skrivet.
Det är ju det jag alltid sagt, hon är världens bästa mamma.
Jag fick lite tårar i ögonen. Sådana där fina tårar.
O, shit. Tårarna rinner, för jag är extremt blödig. Men en av de vackraste kärleksförklaringar jag läst.
Det här var det allra allra finaste jag någonsin läst! Tänk att ha en sån mamma. Och en sån dotter sen...
Vilken underbar mamma du har! Och vilken underbar dotter du är som hyllar mamma när hon bäst behöver!
Fantastiskt vackert.
Fint skriver om fina mamman.
Så fint.
Vafan, sitta och gråta på jobbet...så fint skrivet. Vilken hyllning!
...jag gör som Jerry, eftersom jag alltid är en lipsill! DAMN vad fint skrivet. Verkligen!! Dessutom gjorde det där med geografin (då jag är från Sundsvall själv) med Ånge och grejer att det satte igång egna små tankar och minnen...! Tack för att du delar med dig i text och även på andra sätt, av din härliga mamma!
nejmen åh, vad fint!
jäklar va fint!
och även fotot!
Säger som de andra, så fint skrivet!
Tårarna rinner.
Ni är så fina, båda två :)
Vackert, en stor hyllning.
Och som du kan skriva! Hamnade har via mymlans sida. Härliga ord, fina formuleringar. Mycket kärlek! Fortsätt så!
Fick en bra svårt på dagen av detta.
Vad himla fint skrivet om din mamma. Och tack söta för din fina kommentar!
åh. En sånn mamma vil jeg bli!
åh, finaste björkhjärtat. gud jag blir alldeles tårögd. det är så himla fint och påminner mig så mycket om min pappa. lilla pappa. åh, nu måste jag gå och krama honom.
Du har ett mycket fint språk. <3
å, björk! det här var kanske det mest hjärtevärmande blogginlägg/kärleksförklaring jag läst, någonsin. vad fina både du och din mamma verkar vara! fortsätt att ta hand om varandra föralltid.
Måste var den vackraste kärleksförklaring till en moder, ever. Du måste också vara ett fantastiskt barn till en sådan mor.
