om fjolår och nyårsafton och nyårsångest

Hej,
jag är irriterad på tiden för att den går så fort. Vem åt upp mitt lov, liksom. Jag skulle vilja ligga på rygg i flera dagar, i ett svävande mellanrum, med händerna knäppta över magen och bara fundera på mitt gångna år. Fundera riktigt hårt, för att sen knyta ihop den SOPSÄCK som 2011 var, och aldrig nånsin öppna den igen. Känner inget riktigt behov av att göra en publik sammanfattning av ett år så misärigt som detta. Inte ens jag vill ju komma ihåg. Vill inte kunna gå tillbaka till ett arkiv. Inte kunna framkalla samma smak. Men jag vill ändå gärna bearbeta det, för att liksom bli helt färdig. Jag vill kliva in i nya året som ren, inte ta med mej ett enda gruskorn från i år. Helst inte ta med mej själv heller. Jag blev så annorlunda. Jag tycker inte om mej längre. Jag har tappat sista droppen självrespekt. Den människan dumpar jag gärna med året.

Jag försökte sno en sådan där bloggenkät med färdiga frågor, men den krävde liksom fem stycken fina händelser. 5 stycken! Jag började tänka noga och kom fram till typ: när jag sprang ikapp Klas Östergren och fick en liten kick av både språng och författarsmitta... äta ny abborre med Axel och hans fina familj mitt på vattnet i sista solen... dom egna dagarna med pappa i Paris... fastän vi flyttstädade och allt egentligen kändes sorgligt. Att knäcka creme brûlée och vinka adjö till alla gamla Montmartregränder. 
så JA, det är klart att det funnits stunder. Även i misären. Även på festivalerna och även under fullmånarna och till och med på skoltoaletterna.
Men det är svårt att minnas fem specifika superhändelser. Mycket enklare att minnas hundra onda. Jag kan minnas när foten gick sönder när The Ark sa hejdå när jag tuggat händerna blåa när jag ramlat i svarta hål mardrömsdrömt - gråtit - bitit. En snabbvy över 2011 skulle nog visa: ambulansen, sista konfettin, Ola Salos allra sorgsnaste kajalögon, 22 juli, ekonomisk kris, konkurs, säga upp sej, oväder. Storm ute storm inne storm i sinne. Verkligen nån slags skymning över jorden. Undergången känns så logisk och nära? Eller... inte så länge nån tjänar pengar på den... och alla vackra människor som försvann. Som Lena. Hon fattas mej och hon fattas världen och lämnade mej så TOM. Nu är liksom ansvaret vårt men vi tar det ju inte. Vi tar det ju inte! vad gör vi istället... twittrar... Lena min diamant, kom och spöka här. Det är okej med mej. Jag behöver äkta inspiration.

Åh, det blir lätt så privat. Det är mitt privataste år hittills. Jag har tystnat så mycket. Låst nån del av mej. Och samtidigt blivit ett såll... pratat och pratat och pratat så mycket... men bara skit... eller såhär; sagt så mycket meningslöst. Spillt tappat runnit ut.

Det här är alltså ingen stadig sammanfattning av året. Det fanns mycket i 2011 jag skulle kunna skriva om. Städer eller speciella människor eller känslor men framförallt det sista är jag oändligt trött på. Det har varit ett tonårsår med tonåringar i. Massvis med tonåringar. Och tonårskänslor och tonårssvartsjuka och tonårsdrama... jag är så fruktansvärt trött på desperata tonåringar (plågsamt medveten om att jag själv är ett praktexempel på en) - och för den delen ännu tröttare på cyniska och glömska och förstenade vuxna!!! 2012 ska jag skaffa nytt, gärna pensionerat umgänge. Med självdistansen tonåringar saknar men utan att förminska och håna sina yngre jag som alla dumma mellanvuxna... nä jag skojar. Tonåringar är väldigt gulliga och jag känner många som jag älskar. Men jag önskar mej lite vänskapskretsbalans.
Åh jag har aldrig känt mej så maktlös. Åh jag har aldrig känt mej så ful. Åh jag har aldrig brytt mej så mycket om så typiskt ängsliga onödiga saker. Och jag har i min rädsla och fåfänga gjort allting så halvhjärtat. Jag har lagt mitt hjärta i hans hand fast ändå inte. Jag har sett Morrissey fast ändå inte... det var väldigt mycket som aldrig fick nån final.
Sammanfattningsvis har det varit ett år av manshat, blod och glitterspray. Trettiokronorsglitterspray luktar exakt som våren. Som att stå i Andreas badrum och sjunga upp med Let your body decide. Som Sundsvalls torg i april med rosa Cornelia och tygrosor. Som tunnelbanan tidiga morgnar med Heidi. Som Micke. Som. Som. Som. 
(om några timmar är blodåret över! hurra. Det skönaste är att jag har ett varannat år-system som jag inte styr över men enligt all min statistik är det sant - varannat år mår bra och varannat år förfärligt. Kan backa många många år tillbaks och det stämmer jämt. Det är 2012's tur att må bra).


Höll du några av dina nyårslöften? Kommer du ha några nya nästa år?
tja, enligt bloggen: "Att se Ola och Jepson hångla i glittrig svett på minst fyra scengolv i vår! Att vilja, kunna och börja skriva. Mycket synth. Mer foto, Dianan flitigt framkallad. Att hålla balansen. En rolig hårfärg. Hundra äventyr utan att för den sakens skull behöva offra hjärna/hjärta. Spring i benen, en välsmord motor åt bröstet - drivkraft och lust! Att bli säkrare i min stockholmsroll. Ökad lägenhetstrivsel, mer sammetssoffa, fler vänner åt väggarna, murgröna åt hyllorna, speglar och string. Fina möten, nya människor. The Knife live. Att fylla 17 utan ångest. Vara stadsmissionen-volontär äntligen. Århundradets festivalsommar. Och ovanpå detta lite klättrande i dom polska bergen. Samt ekonomisk frid - jobb - framgång - ... ok, stopp, sansen... Nej, för mest önskar jag mej av 2011 att ALDRIG NÅNSIN SANSA MEJ/rätta mej/vara i vägen för mej/dämpa/ångra. Jag önskar mej att bara gå framåt, stänga av backspeglar och tända hjärtat"
Ryser bara av att läsa dom... ganska talande va... usch. Jag fick visserligen ett lyxigt sommarjobb i famnen och annan hårfärg dessutom, inte fyra men iallafall tre stycken the ark-scener på vårkanten och jag släpade hem världens bästa plyschsoffa till lägenheten... men ändå, näe.
Jag har några nyårsönskningar i år också, för jag är lagd åt det fjantiga nystartshållet, men dom är mycket försiktigare än ifjol och definitivt hemligare.
Vilka länder besökte du? frankrike ba' Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012? Inre frid, fyllning i allmänhet. Inte vara så vacklig och nervös. Egna åsikter och en god medmänniska. inuti mej. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas, och varför? 17 februari 13 maj 16 juli 16 september... och så vidare... men inga vackra anledningar. ♦ Har du varit sjuk eller skadat dig? hehe tja, man är väl lite ärrad. ♦ Bästa köpet? biljetterna till Lund & Helsingborg som jag var så velig kring innan. tack Jesus. tack Sylle. Det var bra gjort fastän mitt livs värsta konsert.
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011? en okomplett lista men ungefär dom här. Nästan ingen låt är från i år såklart... öhh snarare 20 år gamla. Inte så allmängiltig alltså. Jaja. För mej är den PÅ PRICKEN 2011 och sår i mina öron.
♦ Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? jag var kanske inte hysteriskt mycket ledsnare, men jag var ju för sjutton ALDRIG glad. En mycket jämnare slags ledsenhet. Den växte in i mej. ♦ Vad önskar du att du gjort mer? lyssnat på min egen mage snarare än på andras / Sett The Ark. Någon gång till. Medan dom fanns. ahhhh den tanken är så ond / Ja, och lite allvarligare saker som typ: räddat somliga relationer, tagit bättre hand om, engagerat mej. ♦ Vad önskar du att du gjort mindre? *tagit skit*. spårat. gjort mej till ÅTLÖJE. Gråtit på öppna gator. Handskats så klumpigt med mitt lilla hjärta, hatat mej och låtit andra instämma i det ♦ Hur tillbringade du julen? med mamma, Hamlet, Edgar och en finfin tät gran. Fick ett flaskskepp och inramad Fredrik Strage i present ♦ Blev du kär i år? jag var kär när året började. Sen vet jag inte. Snarare.......... besatt?? :) *fangirl* ♦ Något du önskade dig och fick? bo kvar i lägenheten ett tag till. En genomskinlig klänning med dansande skelett. ♦ Något du önskade dig men inte fick? åka på Way out west (tack till min lilla fot)... ♦ Vad gjorde du på din födelsedag 2011? gled runt i Sthlm... ägde gatorna... åt sorbet och gick på skattjakt ♦ Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? ÅTSKILLIGT ♦ Hur skulle du beskriva din stil år 2011? ful ♦ Vad fick dig att må bra? ofta Amina. Och andra omtänksamma roliga smarta människor. Nattchattande med Andreas. Varma katter i knäet. En kväll med pappa på Kvarnen. Edgars lilla kyrkrevolution. Vissa mejl.
♦ Vad fick dig att må dåligt? alla handikappade relationer. Att upptäcka att vi är så små och inte kan ta hand om varann. all maktlöshet. alla andra ledsna. The Arks nedläggning som ännu mer bevisade hur liten och klen jag är ♦ Vilken kändis var du mest sugen på? Morrissey ;) fast sugen och sugen jag vet inte jag. ♦ De bästa nya människorna? Frank Agnes Clara Kajsa Roger. bland andra. Det är svårt att skilja på nya året och gamla och vilka som fanns och vilka som trädde in och vilka som blev tydligare och vilka som gled ut ♦ Årets bästa film? Varken kanske bästa eller nyaste (speciellt inte nyaste) men årets MESTA film: American Beauty. kommer alltid förknippa rosenbladen plastplåsen och thora birch, känslan är på pricken 2011's. ♦ Lärde du dig en viktig läxa i år? att inget är gratis... om man slutar använda alla muskler - typ sin snällhetsmuskel eller skrivmuskel - så blir man ett litet elakt monster och dålig på att skriva. Hårt men SNÄLLA skärp dej!!!
♦ Citera en sångtext som summerar ditt år: home is where i want to be but i guess i'm already there skulle jag helst säga men det har jag ju just sagt. Det är iallafall min sorgligaste favoritrad och jag har verkligen varit på nån sån... jakt.
men ok, kanske IT'S MY LIFE TO RUIN MY OWN WAY
:)

Nej, ärligt, det här är för svårt. Den här frågan vill hellre tas på allvar men det är fel tidpunkt och jag vill bara ta på mej min strassklänning och öppna armarna och själen för 2012. kom älskling. I dej ska jag bli bra. Väl?


http://open.spotify.com/track/38kBXKJxzjplrjdPrVP21o

home is where i want to be, but i guess i'm already there

Julgullar mej, hej hej

dAg2IV on Make A Gif, Animated Gifs
Hej älsklingar vänner främlingar och mänskor.
Det är så mycket som jag skrivit i huvudet. Om december och allt hon kände och alla människor i henne. Och november... och hur många månader har jag försökt hålla upptejpade... Aldrig får man en lugn stund att sätta sej och riva dom ur hjärnan, sätta dom på pränt. Julen kom väl i vägen. Julen som själv rann ut i sanden efter första halvlek. Min låga slocknade för längesen, och nu känns det som: JULEN HAR ALDRIG VARIT SÅHÄR OHELIG!
- men den känslan är väl varje jul's. Jag håller fast vid att det är i advent som charmen bor. I att tända ljus, dricka glögg, gå på kondis, vräka i sej saffran, skänka en slant, räkna ner, be en bön. Tindra med ögonen och julkalendergnälla. I den här sista dan-före-dan-före-dan-hetsen finns bara människoförakt kvar. Vilka blir vi?! Krigare! Ingens öga hinner tindra. Det handlar bara om hyllor och prestation och trånga släktkostymer. Äcklig förväntan/Besvikelse. Nääää, tvi vale. Men glögg är gott. Äppel&kanelglögg. Och stjärnor och glitter är ofarliga att överdosera. Och jag älskar när hela S:t Paulsgatan luktar varm lussekatt, och att gå igenom granförsäljningen i Mariatorgets mörker. Drömmer om egna jular i mitt framtida gamla Norrländska slott. Där ska det vara så tyst så tyst. Lukta nejlika smaka kärlek. En stolt gran med ömtåliga gamla instrument och långa tomtebloss i grenarna. Spröd pappersbonad på väggen. Alla inbjudna. En gungstol på vinden att vila sej i. Dit vill jag.
Jag återkommer snart om ni är kvar. Och om jag ska förmedla en enda julklyscha tills vi ses igen så lyder den: var snälla. Var snälla! Mot er själva och varann. Det är det enda som funkar. ♥ /Björk.

♥ ♥ ♥


ELECTRIC LOVERS


jag har plåkat en underbar löv och blommbuket

Hej i decembernatten,
det är egentligen en natt för tell me this night is over-citat. Jag ska inte låta den ömka på öppen plats, men det är iallafall på den töntiga nivån mitt hjärta ligger. Så är ni beredda (närmare bestämt i mitten av Well, I just wanna be fun, just wanna be the one who makes you smile / WELL I JUST WANNA BELIEVE THAT I COULD BE SOMETHING TO SOMEONE / - Am I the only one around here who's not gonna live my life in fear?)... tror ni inte att jag nästan smälter ihjäl när min mamma då lägger upp miljoner nyscannade bilder på facebook... jo det gör jag. För alla bilder föreställer min lilla familj. Fan å helvete. Ingenting gör mej så himla ledsen som den. Jag vill bara spola tillbaka tiden till innan alla skador skedda, helst till före min födelse, gärna bara bli ett anonymt träd i en Ångermanländsk sommarnatt. aah. Under tiden lyssnar jag på Kristina från Duvemåla, dricker kaffe och GRÅTER FÖR GUDS SKULL INTE. Den här veckan har gråtit klart. Men ah jag önskar att världens finaste lillebror var närmre inatt:
storebror skulle också funka
ni har väl hört om min karriär som grodpussare? asså jag kunde ju inte pussas så jag ÅT massvis med grodor. Typ bet huvudet av. Det låg halvtuggade, utspottade grodor på hela vår gräsmatta. inga prinsar.
jul 2002... jag hade en fantastisk frisyr, inte sant?
snygg mamma
min mest älskade person och idol
ta. mej. dit.
när jag var en god dotter
Nä, nu ska jag lägga band på mitt bakåtsträvande och mitt internet, det är inte nyttigt alla nätter. Godnatt och god 3:e advent.
PS. idag var himlen (fullmånen) så sinnessjukt vacker, det blir mitt fäste ett tag. och ni är så bra, och julen är väl fortfarande ljus ♥

http://open.spotify.com/track/6L02SP8xArEQGKhBF0R5yG

Denna lilla (stora) människa. Jag vet inte vad jag ska säga. Men jag älskar henne mer än att vara tyst om saken. I ledset Hultsfred och i gulligt Lund och i alla våra andra gamla städer. Och nya. Säkert i Kiruna om jag får chansen.
Ah, det blir tisdagens meddelande.

stjärnan från betlehem leder ej bort men hem



Den här helgen hade sån potential! I fredags hade jag tänt alla stearinljus, alla ljusslingor, min adventsljusstake, min stjärna, mitt änglaspel, mitt hopp och min glädje. Glöggen stod på sjudning och jag hade glass i tre julsmaker i frysen.
Nurå. Jag vet inte. Om man skulle utvärdera, två flaskor glögg senare... jag önskade i förra inlägget att få värka ut och det har jag kanske ägnat mej åt. Är tämligen urgråten men också, i det, lite ihålig. Saknar liksom stam. Har kvar ett hjärta som gör ganska ont. Fastän bob hund-temat, fastän prinsessbakelse och pussar på gulliga personer och till och med en gudstjänst i present till min ogudaktiga kropp. Det hjärtat låter sej inte blidkas så lätt asså. Men det är en ny vecka nu. Ny och ren. Den började helt ok i god syltkakeanda. Och jag ska fortsätta krama alla karameller ur december för det är min bästa månad. Inte i släktförväntans eller julhandelns namn, men för hur den smakar och luktar. Kanel nejlika saffran apelsin. Chokladpraliner och sammet och polkagrisglass och glögg och granbarr och världens Karl-Bertil Jonsson-tryggaste låt. Och att promenera på kvällen och speja på juldekorerade fönster. Så fint när alla fönster får nåt gemensamt som dessutom glittrar. Jag kan glo tills nacken går ut led! Det är det värt för jag har sett så många buketter med torkade rosor, underkläder på galgar, ljusslingor, murgröna, tavlor, bokhyllor, stjärnor och katter. Ska nog springa ut till stjärnorna prick nu, förlora mej i nåt fönster och titta lite på Stockholm när det speglar sej i vattnet. Kram till alla fina, kramas mycket med varann!

det är sent och det dröjer lite till innan blommorna slår ut

Den här dagen gör så ont. Jag vill lägga mej ner och värka ut. Jag känner mej så utmattad i hela själen. Bortsprungen, vilse, nedspolad, omskvallrad och förlorad. Jag skulle kunna fortsätta i långa självömkansled men det blir en lång och deppig historia. Vem vill höra en deppig historia. Sorgligare är att även om jag lyfter blicken är det som att spegla sej i en mörk skogstjärn! Alla mår så dåligt, på typiskt samma gång, så känns det ofta men särskilt starkt nu. Död och gråt och rymning och elände. Och jag tappar alla mina vänner - jag vill inte skriva så men jag känner mej så hjälplös och matt. Jag har inga armar att sträcka ut. Jag är ingens kram. Jag bara glor när alla går. 

... men jag skulle egentligen inte brodera mer på det temat, jag skulle kontra med några saker som är bra:


Min kombinerade katt&jul-tröja

Att nästan varje dag bli kallad för mjölkvän

Att jag lyckats fixa en gratis (pytteliten, nittiotalsknubbig med mörkröd front) TV i tid till 1 december och julkalendern. Tack twitter, räddare i all min nöd. Ur twitter kom min TV-apparat och min lägenhet. Jag har till och med hittat en person som kan tänka sej att skjutsa mej i bil i mörkret. Det är min älsklingsaktivitet men jag har ju ingen bil och kan inte köra. Då säger jag bara Hej jag efterlyser bilåkningsvän! på twitter och så dyker dom upp. När internet vänder finaste kinden till ♥

Att ha Hamlet på besök en helg och bläddra bland miljoner skivor, fråga Fredrik Strage om han inte har lust att luncha (det hade han inte) och äta fett mycket flädersorbet i soffan

Att Frank hade med sej en lussekatt till skolan idag. Till mej alltså. Han är gullig i allmänhet, utanför lussekatterna. Fast jag älskar verkligen lussekatter. 

Bonus till föregående punkt: att jag och anni köpte fyra lussekatter till efter skolan. En dag blir aldrig mätt på lussekatter. Fast helst ska dom fyllas med vispat smör, mandelmassa och florsocker. Inga russin, speciellt inte okontrollerat spridda i hela degen, men kanske lite rivet äpple eller vit choklad. Det bästa barnet av julvärlden och semmelvärlden är förstås en saffranssemla med riven vit choklad i grädden. Saffran är kryddan i mitt liv!

Aminas komplimanger, Aminas musik. Hon är SOLEN i mitt liv.

Att det är adventstid. Jag ska nog ge advent ett eget inlägg för det är verkligen det bästa jag vet. Alla stjärnor alla nejlikor allt som handlar om nedräkning.

Att jag har instiftat en tradition med konditori åt alla adventssöndagar. Att jag den 2:a advent, dvs på söndag, har en kondisdejt med avlägsna söta släktingar som jag aldrig träffat. Jag älskar släktingar för jag har inte så många. 

Att koppla in en enkel sladd och kunna spela mina vinyler jämt igen. Mer sprak i vardagen.

När jag packade upp min billiga begagnade julskiva och det trillade ut ett diskret och känsligt kärleksbrev till Birgitta från P-O, som håller igen lite när han skriver, men det märks att han är KÄR I HENNE och att det är därför han köpt den här Frank Sinatra The Christmas Collection till henne. Åh undrar om hon nånsin läste det eller bara lät brevet ligga med ospelad skiva.

Att Agnes har hittat mej den här hösten när jag bara gråtit och varit grå och ändå kramat mej och tagit mej lite närmre och stekt pannkakor till mej. Hon är bäst. Hon vet att pannkakor helst serveras med sirap, kokos, grädde, hallonsylt, nutella och jordnötssmör. Ingenting mindre. Och saffransglass i sängen till efterrätt. 

En låt som är fin

När rätt grejer och personer får rätt priser

RSS 2.0