den första blomman i maj

Grattis Dave ♥ oändlig kärlek ♥ tacksamhet ♥ beundran ♥

Oooh alla finaste människorna tycks fylla år i maj. Syftar då inte på mej, men på Dave Gahan, Annica, Magda, en fin svensklärare, ett gulligt barnvaktsbarn, min moster, fina Amina... till exempel
Kolla vilken födelsedagspärla:
Ah. Amina är den musikaliskt sjukt duktigaste jag känner. Och helt... magisk. Alltså i magisk bemärkelse. Hon utstrålar nåt och känner spöken. Som jag. Och känner mej. Via nån speciell hemlig tråd. Och har bästa blicken. Snällaste ögonen.

Jag har varit så ledsen ett tag... på ett inte ens vemodigt vårvis... bara förlamande. Nästan en urdepression. Dödens uppgiven har jag tvingat mej ut men hukat för solen och längtat efter att äntligen få gå in och bli osynlig igen, väl inne bara dunsat ner på mage på sängen, stannat där till skymningen, somnat hela tiden på olämpliga platser, glömt telefonsamtal, mejl och kompisar och fastnat med tom blick överallt. Ont i musklerna av ängslan och självhat. På det tröttaste sättet. Och det senaste året har jag varit så frustrerad och haft så många vakna, vilda känslor men nästan hunnit glömma bort känslan av att va helt... likgiltig. Att inte ens vilja dö för hjärnan är för avslagen för att orka önska sej nåt. Den vill bara blunda. Och blunda. Ingenting aktivare än det.
Men sedan igår är jag kärare. Känner hur regnet luktar. Vinden kan vända. På måndag är jag myndig. Tiden är obarmhärtig. Den frågar aldrig... hur gick det... och så... Puss, adjöss.

Kommentarer
Postat av: J

Åh, Björk, vad tiden går fort. Alldeles nyss var du 11...

2012-05-10 @ 09:29:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0