under supermånen

tatueringar jag vill göra / saker jag skulle behöva utstråla:
*trösta mej*

... ja, det räcker förresten så. I nåt fint typsnitt i pannan. Jag är seriös alltså. Jag har uppenbarligen allvarliga signalproblem. Tycks bara utstråla *Ta på mej jag är din egendom vem du än är*
eller allmän känsla av tillgänglighet
men jag är inte tillgänglig
jag är pytteliten
näää va fan
pallar inte gråta men har god lust 
och ändå känner jag att jag vill stanna tiden nu. Frysa den mitt i all olycka. Mitt i den här månaden som är maj som får mej helt ur balans och på rätt bana på samma gång för jag är aldrig så koncentrerad och aldrig med så många känselspröt öppna. Det går över sen, dom trillar av och jag tonar ut och sen är jag jämnkänslolös året ut. Men dessa första känsliga veckorna i maj, kan ingen förlänga dom? Jag måste hinna tänka och växa ikapp och bli äldre innan min födelsedag. Hallå. Hallå! Som om hela året. Sjunger i mej. I fjorton intensiva dar. Alla nyutslagna björkar pollenchocker stjärnfall har hemliga hälsningar till mej. Jag måste sitta på varenda klippa. Titta på varenda himmel. ÅÅåååååÅååhh nätterna, hur dom liksom laddar. I väntan på syrenerna. Snart exploderar det men än så länge är det nytt försiktigt särskilt färskt vackert och karin boyeskt. Ja visst gör det satans ont när knoppar brister. 
Det är märkligt hur biologiska månaderna är i mej. Vårvemodet vrids på så plikttroget. Jag börjar sakna och minnas. I takt med träden. Men det är så trist att varje år känna att jag var en bättre person förra året. Att jag blir orenare per år. Alltså, det blir man väl. Men jag fortsätter ju fylla år hur fult jag än tycker det är med åldrar. Så jag har börjat samla på grejer som är nice. Har inte kommit så mycket längre än till att ingefärsdrinkar är goda och det är praktiskt att kunna dricka dom obehindrat. Även om jag fortfarande inte precis har mandat att köpa egna ingredienser. Så att säga. Haha. Andra saker: synthklubbar. Öh. Äh. Jag har väl aldrig gillat att vara omyndig precis, så varför sörjer jag denna stundande gränsöverträdelse så mycket? Jag önskar bara att... jag ville se mer. Att jag var nyfiken på fortsättningen. Men jag känner mej mätt. På livet. Hahaha. hahaha. hahaha. haha. Injicera lite ungdomsblod i mej.
Alla på twitter pratar om en SUPERMÅNE inatt men jag ser ingen. När jag rullade in i Stockholm klockan nio sken solen fortfarande. Jakob Hellman spelar på Södra teatern imorgon och jag ska fa-an inte gå, eller alltså, det vore väl nice, men det får finnas en hejd. På Forever Young-förlängnings-längtan. Jag har väl annat för mej. T ex. hitta en fin liten helst gratis sextiotalsbyrå som får plats bredvid min säng. Och ställa mej i Stadsmissionens volontärkö. Hur lång den än är. Eller bara lägga mej i Björns trädgård tills nån pratar med mej
för jag försmäktar härinne!
TALA TILL MEJ TALA TILL MEJ TALA TILL MEJ
Fast asså till min  själ  ej till min kropp. Eller med den. Eller. Bara ingen ungdom, jag är så trött på unga människor. Ni hör ju, det är inte konstigt om jag känner mej ensam...

Imorse vaknade jag i Malmö, för några timmar sen åt jag en chokladpralin i Köpenhamn, nu sjunger Olle för mej på Mariatorget, och han är mitt bästa hem. Livet är mycket MYCKET konstigt och nu är en strålande tid för sömn,
sov gott

Kommentarer
Postat av: Emelie

Önskar att jag kunde skicka en virtuell nickning med förstående ögon! Finns inget mer jag kan säga. Jag bara förstår och...ja, förstår.

2012-05-06 @ 22:45:15
URL: http://krigochspik.blogg.se/
Postat av: Anonym

puss, du är bäst

2012-05-07 @ 19:34:00
Postat av: hanna u

DU ÄR SÅ FIN <3<3

känner samma som emelie

2012-05-10 @ 11:14:49
URL: http://mirakelh.tumblr.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0